Leave a comment

Meidän kotimme historiaa


Muistatko
, kun kerroin kirjasta “Sjutusen år, Del II” tai varsinkin sen kirjoittajasta, syyskuussa?

Näin kirjassa kerrotaan taiteilija Carl-Gustaf Liliuksen muutosta erääseen sisäpihan verstaaseen, joka nyt sattuu olemaan erään Kirjatoukan koti… :

“Men våren 1960 sa Mikko Nyman: -Hör du, ja har tomt under föttrena. Du sku ta å fråga Tennberg.
Mikko Nyman var möbeltapetserare, han hade känt Liliusarna länge. Han hade verkstad i övre våningen av gårdshuset Bulevarden 7. En märklig, snedvinklig stenbyggnad, med balkong till vilken dörren var igenmurad. — Vi städade. Sopade, skurade. Carl-Gustaf gnodde väggar och tak med kvast. Han klängde visslande, sjungande på stege. Sedan vit menade han väggar och tak med en av Mariannes solhattar för att skydda håret. Skägget kunde han inte skydda. När dagen för inflyttning närmade sig fick han en sorts resfeber. Han kunde knappast sova. Flyttlassen – kassar och väskor och lådor – stod på golvet. Han skrev listor “helberusad av sin nya värdighet” står i min dagbok, “TRASOR, mumlar han. TOSSOR. SKRÄPLÅDA.”—
Vi kände oss hemma i den. Och inte bara det. Medan vi cyklade av och mellan villan och Tennbergs gård vidgades nya rum också i en inre dimension. Tankar och möjligheter som knorrat ihop sig lyfte och breddades. Verklighet blev större.”

Vapaasti lyhennetty ote Carl-Gustaf Liliuksen elämäkerrasta Sjutusen år, Del II. Kirjoittanut Irmelin Sandman Lilius/ Schildts.

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista.